Lagom hälsosam

Det räcker med att öppna sina sociala medier för att översköljas av vårt hälsomedvetna samhälle. Man kan få uppfattningen av att själva målet med livet är att maximera träningen och äta så näringsriktigt som möjligt. Men ett alltför stort fokus på att leva hälsosamt kan bli ohälsosamt i sig. I den här artikeln djupdyker vi i hur du navigerar från ortorexi mot en lagom balanserad livsstil.

Risken är dessutom högre om man växer upp med en känsla av att vara annorlunda utan att förstå varför. Om man inte kan lita på sin magkänsla eftersom man sedan barnsben lärt sig att gå tvärt emot den. Om man har AuDHD. 

Ett av de viktigaste målen med Letterlife är att hjälpa flickor och kvinnor med ADHD och autism att utveckla och förfina sin magkänsla. Att lära känna sin kropp och vad den faktiskt behöver. 

I korthet att damma av det gamla goda svenska begreppet lagom.

Hur vet jag om jag överdriver?

Även om det inte är en formell diagnos är ortorexi, en form av ätstörning som kännetecknas av ett överdrivet fokus på att äta och träna hälsosamt, nyttigt eller ”rent”. 

Ett tecken på att ett i grunden sunt hälsofokus håller på att gå över styr är om mer och mer av din vakna tid går åt till att tänka på, planera för och genomföra träning och måltider. 

Att det blir så viktigt att äta och träna på ett visst sätt så att du börjar prioritera bort andra saker som egentligen är viktiga i ditt liv. Som att träffa vänner, vara med dina barn, ägna dig åt din hobby eller bara slappa. 

Kanske har du börjat få ångest när du då och då äter något onyttigt, om du blir sjuk och missar ett planerat träningspass eller om du behöver avbryta ditt träningspass i förtid för att ditt barn trillat och slagit sig?  

Du har all anledning att vara uppmärksam på tidiga tecken eftersom en ohälsosam fixering vid hälsosam kost och träning kan leda till både näringsbrist och psykisk ohälsa.

Hur börjar det för de flesta?

I grunden handlar det ofta om en genuin önskan att förbättra sin hälsa, som av olika anledningar eskalerar till en ohälsosam besatthet av kost, kropp och träning. 

Och hallå!

Det är faktiskt inte det minsta konstigt om du har AuDHD! Livet är inte det minsta rättvist och man behöver inte veta särskilt mycket om vare sig ADHD eller autism för att fatta att risken att tippa över i ohälsosamma vanor för mat och motion. 

Alla pusselbitarna för att riskera att hamna i extremer finns där och forskning visar tydligt att både anorexi och övervikt är vanligare genom hela livet.

Dessutom kan hormonella perioder i menscykeln och vissa preventivmedel både öka och minska sårbarheten för att återfalla i gamla ätstörningar eller hetsätning.

Hur vet jag om jag är i riskzonen?

Ju tidigare du plockar upp tecken på ett överdrivet fokus på kost och träning desto bättre. För ju mer tid giftiga tankar får på sig att gräva sig in i ditt medvetande desto mer tid kommer du få lägga på att göra dig fri från dem. 

Det är såklart olika för alla men här kommer en lista på några varningsflaggor att vara uppmärksam på:

• Du känner en extrem stress eller ångest när du äter något ”ohälsosamt” som till exempel chips, snabbmat eller lösgodis.
  
  
• Du blir mer och mer oflexibel när det kommer till planering av vad du ska äta och tillåter inte dig själv några undantag.
  
  
• Du slutar att hänga med på saker som innebär att du kan behöva äta med andra eller ändra i dina rutiner. 
  
  
• Du ägnar mer och mer tid åt att följa sociala mediekonton som handlar om träning, dieter och hälsokurer.
  
  
• Du känner dig misstänksam mot kostråd som handlar om variation och måttlighet.
  
  
• Du lägger mycket tid på att kontrollera vad olika livsmedel innehåller, kommer ifrån och är ”bra för”.
   
  
• Du får kraftig ångest om dina träningsrutiner bryts, om du blir avbruten eller inte kan genomföra ett träningspass exakt så som du planerat.
  
  
• Du tränar trots att du är sjuk eller borde återhämta dig eftersom du får sån ångest av att inte följa ditt schema.
  
  
• Du får orimligt ofta uppskattande eller oroliga kommentarer från din omgivning om hur ”vältränad eller hälsosam” du är.
  

Går det att ta sig ur ortorexi och tvång kring mat och träning?

Självklart!

Men har du ADHD, ADD or autism har du säkert redan märkt att det är lätt att köra i det ena eller andra diket. Att det lätt blir antingen eller, svart eller vitt, överdriven träning eller soffläge, broccoli hela veckan eller pommes tills det sprutar frityrolja genom öronen. 

Att landa i ett ”lagom” kommer antagligen att kräva mer av dig än av någon utan en NPF diagnos. 

Det är ju dessutom så att mycket av det du gör har börjat som riktigt smarta strategier för att hantera rastlöst småätande, svårigheter att känna av kroppens hunger- och mättnadskänslor och tröstätande. Och såsom de välkomna endorfinkickarna efter träning eller en perfekt kropp som kompensation för en trasig självkänsla.

Här kommer några tips från andra som påbörjat sin återhämtningsresa från ett överdrivet fokus på kroppen, maten, träningen och hälsan:

• Gör dig nyfiken på hur din unika AuDHD-profil ser ut och vad som gör dig sårbar för överdrifter. 
  
  
• Är det brister i hjärnans kontrolltorn som gör att du behöver ha extra koll på dig själv eller är det svårt att styra hjärnans volymknapp och landa i något som är lagom?
  
  
• Skapa rutiner för kost och motion som tillåter avsteg och flexibilitet. Kanske behöver du faktiskt ”skriva regler för att bryta regler”. Kanske ska du ha en fast träningsrutin med en regel för att du alltid ska hoppa över ett träningspass om ditt barn vill hitta på något med dig?
  
  
• Om du känner att ditt fokus på mat och träning tippat över till något osunt, erkänn för dig själv att du har ett problem och att du kan behöva professionell hjälp. Sök stöd av en psykolog, arbetsterapeut eller legitimerad dietist. Dessutom kan KBT med fokus på att förändra förvrängda tankar och beteenden kan vara en snabb väg framåt innan det gått för långt.
  
  
• Stäng av sociala mediekonton som handlar om kost, utseende, träning eller olika restriktiva dieter. Utveckla en känslig radar för att undvika att läsa eller lyssna på personer som predikar sina egna hemmasnickrade hälsometoder eller mirakelkurer. 
  
  
• Var uppmärksam på vilseledande marknadsföring och lär dig känna igen de termer som används inom hälsobranschen. Kom ihåg att det bara leder åt ett håll, in i hälso fängelset!
  
  
• Omge dig med vänner och familj som fattar vad du går igenom och vad du behöver göra. Berätta för dem att din utmaning just nu är att träna på ”lagom” och att det, hur märkligt det än låter för dem, är det svåraste som finns för dig.
  
  
• Utmana dina matrelaterade rädslor genom att gradvis introducera nya livsmedel i din kost. Träna på att vara ”lagom onyttig” helt enkelt!
  
  
• Se över dina träningsvanor se till att de strävar mot ditt allmänna välbefinnande snarare än att maximera, optimera eller förbättra något särskilt.
  
  

Så, summa summarum, ett i grunden hälsosamt fokus på mat och träning som är viktigt för alla och särskilt viktigt vid AuDHD kan utvecklas till ett ortorektiskt fängelse. 

Även om du levt ett helt liv med insikten om att andras ”goda råd” inte gäller för dig behöver du våga vara ärlig mot dig själv om dina livsstilsrutiner börjar gå till överdrift. 

Ett alltför ensidigt fokus på hälsa, kropp och kost kan få allvarliga konsekvenser för både kroppslig och psykisk hälsa. Och risken är större att hamna fel om du kämpar med ADHD och autism utan att du själv eller omgivningen förstår dina underliggande svårigheter. 

Men det är inte omöjligt att skapa lagom hälsosamma rutiner för oss med AuDHD.

Oavsett om du fixar det själv eller genom att söka hjälp är det ett tecken på styrka att se och erkänna när man är på väg ut på tunn is.

Du är inte ensam på din väg mot återhämtning!