Är du en sån som skapar storslagna planer för träning som sedan aldrig blir av? Känner du att ditt liv är konstant kamp för andningspauser att bara tanken på att spilla kvalitetstid på träning är otänkbar? Eller använder du träning som ett botemedel mot stress att det till och med blir ohälsosamt för dig?
Du är inte ensam!
Veckans blogg handlar om träning och om den förbannelse som många av oss med ADHD lever med. Nämligen att inte kunna göra saker lagom. Men också om att det kommit ny forskning om träning som är fantastiska nyheter för oss med ADHD!
För du måste i princip ha bott under en sten för att ha missat att fysisk aktivitet är bra för din hälsa. Och att en stillasittande livsstil ökar risken för sjukdom och död.
Detta faktum har inte heller undgått oss med ADHD. Och ändå är det såååååå svårt att få till hälsosamma rutiner kring träning. Glappet mellan vad vi borde göra och vad som faktiskt blir gjort är ofta en smärtsam och skamfull påminnelse om det som är kärnan i vår ADHD-problematik.
Hur mycket träning behövs då?
Enligt internationella riktlinjer bör nämligen träning bestå av 150–300 minuter per vecka med måttlig intensitet eller 75–100 minuter med hög intensitet för att ha positiva hälsoeffekter. Men om det är för mycket för oss som kämpar med att överhuvudtaget resa oss ur soffan?
Är det bortkastad tid och energi för oss som bara tränar lite och inte når upp till de här målen? Nej, för här kommer de goda nyheterna!
En ny studie som undersökte sambandet mellan nivån av fysisk aktivitet och hälsa, och inkluderade mer än 750 000 vuxna under mer än 10 år, visade att
a) de som når upp till målen för fysisk aktivitet minskar sin risk för stroke med 29 % och
b) de som visserligen rörde på men inte nådde upp till målnivåerna minskade sin risk med 18 %11.
Den här studien stöttar alltså det gamla talesättet som att ”all träning är bra träning”. Maria Hagströmer, som är professor i fysioterapi vid Karolinska Institutet, menar att
“…de största hälsofördelarna kommer från gå ifrån att vara stillasittande till att bli lite mer fysiskt aktiv2.”
Så även om det finns forskning som visar på ett så kallat dos-responsförhållande mellan hälsofördelar och fysisk aktivitet (alltså att mer träning ger mer positiva hälsoeffekter), är det förhållandet inte linjärt.
Snarare verkar hälsofördelarna av fysisk aktivitet nå en platå vid relativt modesta nivåer. Där mer träning inte automatiskt ger bättre hälsa eller lägre risk för sjukdom.
Sedan kanske du har andra skäl för att träna mer än det som rekommendationerna för hälsoeffekter anger. Det kan ju handla om att du tränar för att slippa ångest, sova bättre eller för att du träna inför ett spännande lopp. Och tittar vi bara på risken för sjukdom spelar det kanske inte så stor roll.
Men om du tränar för att hålla psykisk ohälsa stången, så är det ofta klokt att se till att också har andra strategier till hands. För om du skadar dig eller av andra orsaker inte kan träna, kan du ju behöva växla över till någon annan metod ett tag.
Sammanfattningsvis är den stora och goda nyheten att du som går från att vara passiv till att röra på dig bara lite är den största vinnaren! Fysisk aktivitet minskar inte bara risken för hjärt- och kärlsjukdomar och cancer, utan också psykisk ohälsa hos alla, skolbarn som äldre vuxna.
Förhoppningsvis hittar du ditt personliga sätt att få in träning som en del av din ADHD-verktygslåda. Och troligtvis har du många andra verktyg i den också. För även om fördelarna med träning är många, kan det bli ”för mycket av det goda” även för träning.
Du kan också ha mycket goda skäl att att vara försiktig med träning, som till exempel tidigare ätstörningar eller ortorexi. Den gyllene regeln för ADHD om att lagom är bäst och att alltid sätta måttfullhet före maximering gäller även för träning.
Du hittar några av våra bästa råd och tips för att träna med måtta i veckans Mindhub-artiklar i Letterlife appen. Om du följer dem kontinuerligt, kommer det stärka både din kroppsliga hälsa och dina ADHD-symptom.
Blogg
Hej!Jag är Dana, en 47-årig kvinna med ADHD och en engagerad användare av Letterlife sedan starten. Det här är min berättelse om hur min diagnos och Letterlife hjälpt mig att hitta och förstå mig själv. Vem jag verkligen är och vad jag behöver. Jag blev diagnostiserad med ADHD vid 42 års ålder. Att äntligen få […]
Blogg
Det räcker med att öppna sina sociala medier för att översköljas av vårt hälsomedvetna samhälle. Man kan få uppfattningen av att själva målet med livet är att maximera träningen och äta så näringsriktigt som möjligt. Men ett alltför stort fokus på att leva hälsosamt kan bli ohälsosamt i sig. I den här artikeln djupdyker vi […]
Blogg
Är du en kvinna med ADHD, ADD eller autism är den statistiska sannolikheten att du någon gång under livet har varit tvungen att kämpa med en regelrätt ätstörning1. Frågar jag dig hur du känner, eller har känt, om din kropp är risken ännu högre att du (och mer än hälften av dina ADHD-systrar) kommer berätta […]
