AuDHD – ett virrvarr av känslor och relationer

För kvinnor med ADHD, ADD och autism (det som ibland förkortas AuDHD) kan sociala normer och förväntningar bli en energikrävande utmaning. I den här bloggen utforskar den erfarna neuropsykologen Maria Bühler det virrvarr av känslor som möter många kvinnor med NPF-diagnoser. Du får tips på smarta stöd och strategier för att navigera i det sociala samspelet.

Att vara flicka och kvinna innebär för många att socialiseras till en relationsbärare. Många kan berätta hur de tidigt fått lära sig att de förväntas dra det tunga lasset i det känslomässiga arbetet i familjer, på arbetsplatser och i samhället. Kanske beror det på att kvinnor som grupp har lättare att förstå och sätta sig in i andras känslor och upplevelser? 

Men även om du föds med autism och ADHD kommer omgivningen att ha dessa relationella förväntningar på dig. 

“Du förstår snart att du förväntas visa större intresse för andras känslor än vad pojkarna förväntas göra.” 

Du vet att den dag du blir förälder kommer ett helt annat ansvar att vila på dig som mamma. Trots att Sverige har en generös föräldraförsäkring tar mammor ut överlägset flest föräldradagar. 

Du är den som förväntas förstå ditt barn intuitivt, som ska ta initiativ till det sociala samspelet med andra barn, ta ansvar för att köpa julklappen till förskolepersonalen, och så vidare. Här finns det många ställen att trampa snett om man har svårt med de outtalade sociala spelreglerna. 

ADHD -Emotions and relationships a demanding challenge with ADHD & autism.

De oskrivna reglerna för den feminina vänskapen 

Och sen är det här med vänner och det ”kvinnliga sättet att umgås”. Dete som ofta anses synonymt med ett intresse för vänner och en önskan om att ha många vänner. Kanske till och med ett ”tjejgäng” som följer en genom livet. 

Här kan det bli en smärtsam krock för flickor och kvinnor med autism och ADHD. För även om kvinnlig vänskap har många fördelar och ibland beskrivs som djupare än den manliga, finns det också en mängd outtalade regler som man bara ”ska förstå”. Kanske lindas saker in? 

Kanske säger man inte rakt ut vad man tycker och tryfferar språket med ”gud, så gulligt av dig” eller ”Åh, du är verkligen den finaste som finns”.

Mycket lull-lull, helt enkelt. Det som för många med autism är något av en mardröm. 

Många med autism pratar helst om det som intresserar en och kanske känns fluffiga självklarheter både meningslöst och konstigt. 

På gruppnivå kan man få intryck av att manlig vänskap och manligt sätt att kommunicera är något mer autistiskt faktiskt. Inte så mycket ”lull-lull”. För det säger väl liksom sig själv att man uppskattar den andre om man tar sig tid att sitta och prata? Det här och mycket annat som skiljer personer med ADHD och autism från personer utan diagnosen skildrats föredömligt av Clara Törnvall i boken ”Vanliga människor”.  

Att smälta in en social djungel 

Kvinnor med autism och ADHD sliter ofta för att smälta in i det sociala. Till exempel kvinnan som egentligen inte har något behov av vänner. Men som ändå kämpar för att skaffa dem, för att hon vill visa för sin partner att hon är ”normal”. 

“Eller kvinnan som fått kommentarer om hur kall hon låter i sms. Och som nu skickar hjärtan i alla sina textmeddelanden, även till tandläkaren och fotvårdsspecialisten.“

För att inte såra någon. 

Och denna känslomässiga djungel är både utmattande och förvirrande. Det tär på krafterna och självkänslan att aldrig riktigt veta hur man ska navigera i det sociala samspelet. För att inte tala om alla negativa känslor när man inser att man har gjort fel. Trots att man har vänt ut och in på sig själv. Som hon som numera skickar hjärtan ❤️ till alla och fick en tillrättavisning av fotvårdsspecialisten som upplevde hennes meddelanden ”gränslösa”. 

Sluta vara en sån drama-queen!

Känslolivet är en extra utmaning när man har både ADHD och autism, och vissa lever i en konstant känslomässig storm. En känsla att man kastar möbler på insidan, utan att det märks ens en krusning på ytan. 

Förutom att hon kanske svarar lite väl ”snäsigt, aggressivt eller uppkäftig” enligt andra. Något som i sin tur skapar distans, och leder till att ens känslomässiga upplevelser kan bli ifrågasatta. När man, vilket är vanligt vid både ADHD och autism kan ha svårt att känna igen signaler från kroppen (introception), blir det ofta svårt att identifiera vilka känslor man har i stunden. 

Kanske känner man ingenting eller bara förvirring, när man blir arg eller ledsen. Bara för att bli totalt översköljd av en stormvåg av känslor en stund senare. Kanske börjar man skrika, kasta saker eller skada sig själv. 

Att tappa kontrollen och skrika rakt ut på någon annan. För vad andra kanske tycker är en pyttegrej, är ansträngande för relationen. 

Andra håller avstånd. Kanske sprids rykten om att man är opålitlig eller ”helt galen”. 

Har man både autism och ADHD, kan känslolivet bli både impulsivt och oförutsägbart. Kanske får man höra att man är manipulativ eller en ”drama-queen”. Eller kanske får man diagnosen emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS), det som tidigare kallades borderline. 

Behov av stöd och strategier

Så vad behöver flickor och kvinnor med autism och ADHD, utifrån det vi vet om deras svårigheter med känsloreglering?

  • Under uppväxten behövs vuxna som kan guida i olika sociala situationer och som är lyhörda för när det blir relationstrassel. Och inte vifta bort det med att ”flickor aldrig kan leka flera i grupp”. För det är kanske inte bara ”tjafs”, utan situationer som upplevs förvirrande, obegripliga och orättvisa. 
  • Som vuxna behöver kvinnor med autism och ADHD hitta andra som funkar likadant en själv. Det finns ett behov av att få insikt i att sättet att kommunicera och relatera kanske är annorlunda, men inte fel. Att skicka hjärtan och skriva ”kramis” kan vara ett sätt, men man kan behöva flera verktyg i verktygslådan.
  • Flickor med autism och ADHD behöver hjälp i att reglera känslor, genom vuxna som själva kan behålla lugnet. Som vuxna kan vi undvika att skrika, bestraffa eller hålla förmaningstal, eftersom det snarare upplevs som skrämmande eller förnedrande. För självreglering är svårt när man är i affekt, och steg ett blir att själv behålla lugnet. 

    Ju äldre flickor blir, ju mer mottaglig är man ofta för nya strategier och råd. Detta kan handla om andningstekniker (andas i fyrkant), avledande strategier som att hälla kallt vatten på handlederna, äta riktigt surt godis eller ta en iskall dusch. 

Vägen till känslomässig balans och social trygghet

Kom ihåg, att grunden till att vilja och kunna ta emot hjälp och stöd är att man känner sig accepterad och validerad. När det kommer till känsloreglering handlar det om att förstå och kommunicera att sättet att reagera inte är fel, utan bara annorlunda. 

Och antagligen skulle vi alla, oavsett om vi har en diagnos eller ej, behöva träna på att inte bli så rädda för våra egna eller andras känslor. Eller hur?

Mer intresserad av ADHD & autism? Läs Marias tidigare bloggartiklar:
Att utreda flickor och kvinnor
Att kämpa för att passa in och duga


Senaste
Mom is playing with daughter
  • Blogg

Grattis på Mors Dag alla NPF-mammor!

En dag för dig som NPF-mamma att sträcka på ryggen och vara stolt över att du krigar för ditt barns bästa! Att bli förälder var utan tvekan en av mitt livs mest avgörande övergångar. Men även om det från dagen jag blev mamma för 21 år sedan inte finns ett tvivel i min kropp gällande […]

We still don’t know more than 1,5% of the brain.
  • Blogg

Ett universum att utforska

Hjärnan – har långt större vidd Än hela himlens sfär, Och när man jämför dem kan du Lätt också rymmas där Emily Dickinson Den här dikten skrev den amerikanska poeten Emily Dickinson (ca) 1862. Alltså för mer än 160 år sedan – när hon var 32 år gammal. Emily var varken astrolog eller hjärnforskare. Men […]

Breastfeeding and ADHD-medication - how to think on different medication.
  • Blogg

Amning, hormoner och ADHD-medicin – Vad gäller och vad säger forskningen?

Det kommer alltmer studier som visar att de flesta som behöver fortsätta med sina ADHD-mediciner under graviditeten kan göra det. I samråd med läkare och med regelbundna kontroller på MVC verkar riskerna vara små. Dessutom är de potentiella vinsterna med en mamma som mår bra under graviditeten förstås stora. Men sen då?  Borde man amma? […]