Varför är jag alltid besviken på mig själv i slutet av dagen?

Under hela mitt yrkesliv har jag mött personer med så kallad samsjuklighet, alltså med två eller flera diagnoser. Oftast handlar det om beroendeproblematik av alkohol, läkemedel eller narkotika i kombination med till exempel ADHD, depression eller ångest. 

Många berättar om något som jag själv känner igen mig så smärtsamt mycket i. Nämligen att så ofta bli besviken på sig själv. Faktiskt dagligen! Jag undrar om även du som läser detta kommer känna igen dig i det jag ska beskriva?

När jag vaknar på morgonen har jag vanligtvis så höga ambitioner om vad jag ska hinna och orka med under dagen som ligger framför mig.

“Och så, i slutet av dagen, sitter jag där, besviken över att jag inte ens hann med en bråkdel av allt jag planerat.”

Och så upprepas det, nästa dag och nästa, om och om igen. Många har kallat mig tidsoptimist, men det kan väl inte vara hela svaret? För jag är faktiskt dessutom även prestations- och energioptimist.

Jag ska försöka förklara hur jag menar!

För vad är det som händer mellan kl. 06 på morgonen och 18 på eftermiddagen som gör att alla mina ambitioner går i kras? Jag misstänker att det handlar om flera olika faktorer. 

Det första som brukar hända är att det dyker det upp en massa oplanerade distraktioner som får mig att tappa fokus. Jag har märkt att de oftast tenderar att dyka ofta upp genom mailen. Det är frågor och feedback som kräver svar och som får mig att tappa riktningen. 

Plötsligt har jag snurrat iväg i att svara på mail för att bocka av en lista eller tillfredsställa andras behov. Eller så har jag stött på något jag inte har svar på och surfat på sociala medier utifrån någon idé om att det är viktig ”research” för att komma vidare. Vips så har det gått två timmar och jag skulle ärligt talat inte kunna redogöra för var de tagit vägen om jag så var utsatt för förhör. 

Nästa sak som händer är något som jag har haft jättesvårt att förstå och anpassa mig till.
Nämligen att energin dalar efter lunch. Och att det efter detta bara fortsätter utför. Allt som jag planerat efter lunch blir halvdant, oinspirerat eller inte gjort alls. 

Det som eventuellt kan rädda eftermiddagen är om jag får till en halvtimmes eftermiddagslur. Då töms hjärnan på skräp och jag kan börja om, på en ny klar kula. 

Det som har varit till stor hjälp för mig, och de personer jag mött i mitt arbete är att visualisera. Då blir allt så mycket tydligare. Kolla gärna på bilden nedanför där jag kluddat ner en övning som varit till stor hjälp för mig att bli lite mer verklighetsförankrad.

Det minskar känslan av besvikelse, genom att förtydliga att jag faktiskt hade satt upp rätt orimliga mål från början. I stället planerar jag dagen på ett realistiskt sätt och kan känna mig betydligt nöjdare i slutet av dagen. Om du vill du testa själv, så hittar du övningen längst ned i bloggen!

Den här typen av övningar är viktiga verktyg i coaching 

Vi siktar tillsammans mot att hitta tydliga strategier och tekniker som förenklar, strukturerar och stöttar en persons process framåt.

Coaching omfattar flera olika kärnkompetenser som kan vara hjälpsamma för personer med ADHD.

I centrum av all coaching ligger vikten av att skapa en tillitsfull relation, att lyssna aktivt, vässa till kraftfulla frågeställningar och att stärka  självmedvetenheten. 

I coaching lägger vi stor vikt vid att skapa en stark samarbetsrelation. Bland annat genom det aktiva lyssnandet och genom att försäkra oss om att vi förstått den vi samtalar med. Det brukar kunna kännas riktigt bra för någon som har ADHD. Särskilt om man haft upplevelser av att andra ofta varit dömande och oförstående.  

Frågorna inom coaching kan vara både kraftfulla och lekfulla. Målet är att få tankarna att utveckla sig och att hitta nya perspektiv på situationer där man tidigare fastnat. Och att stödja personen man coachar att bli mer medveten om sina tankemönster, beteenden och känslor.

Om du tycker coaching låter som något för dig, kan Letterlife hjälpa dig matcha en coach. 

Vill du testa övningen i inlägget?

Gör så här! På morgonen när du vaknar: 

• Ta ett A4-papper och dra ett streck i mitten av det. 
• På vänster sidan skriver du en lista på allt du tror att du ska hinna göra och när du ska göra det. Gör också en stapel på sidan hur mycket energi du tror du ha under dagen. 
• Under dagen journalför du sedan allt som du FAKTISKT gör och hur lång tid det tar på andra sidan av papperet. Markera också hur mycket energi du har vid olika klockslag. 
• Ser du någon skillnad mellan din planerade dag och hur den faktiskt blev? Vilka skillnader? Vad har du lärt dig inför en mer realistiskt planering i morgon?

Hoppas övningen kan vara till hjälp även för dig!

Till hösten erbjuder jag en öppen utbildning för yrkesverksamma som stödjer personer med beroendeproblem och ytterligare samsjuklighet. Om du är intresserad av att veta mera om kursen, kika här: ”Att behandla samsjuklighet”