Har du en känsla av att dina hormoner styr mer av dina känslor och dina beteenden än du förstått tidigare? Eller kanske till och med att de förvärrar din ADHD, på något sätt men inte riktigt hur? Läser du om hormoner och ”hormonell obalans” och tänker att det skulle kunna stämma in på dig?
Det här med hormoner är stökigt, och ännu stökigare blir det om du dessutom har ADHD. Så låt oss börja med att titta lite närmare på hur våra kvinnliga könshormoner fungerar i allmänhet och genom det förhoppningsvis förstå lite mer om hur det är för just dig också.
Den kvinnliga menstruationscykeln delas in i fyra olika faser:
1) Mensen – När hormonnivåerna har sjunker och livmoderslemhinnan stöts bort i en mensblödning.
2) Follikelfasen – De första två veckorna av cykeln när östrogennivåerna successivt ökar.
3) Ägglossningen – När östrogennivåerna peakar runt dag 14.
4) Gulkroppsfasen (Lutealfasen) – De två sista veckorna av cykeln när gulkroppen börjar producerar progesteron.
Under follikelfasen stiger östrogenet för att förbereda livmodern på att ta emot ett befruktat ägg och husera en graviditet.
När östrogennivåerna når maxnivåer, lossnar ett moget ägg från en av äggstockarna, och östrogenet sjunker tillbaka till en lägre nivå direkt efter ägglossningen. När gulkroppsfasen sedan drar igång stiger nivåerna av progesteron snabbt, och eftersom gulkroppen också producerar östrogen ökar även östrogennivåerna lite under den här fasen. Upp till 75% av alla kvinnor beskriver att de får olika kroppsliga och psykiska symtom under gulkroppsfasen.
Premenstruellt syndrom (PMS), kan ta sig en mängd olika uttryck, som till exempel humörsvängningar, mat- eller sockersug, trötthet, ångest, irritabilitet eller depression. Många kvinnor beskriver att man blir mycket mer uppmärksam på negativa saker i sin omgivning, att man lättare känner sig avvisad, orolig eller nedstämd.
Många beskriver att man har dramatiskt minskad motståndskraft och att småsaker kan få dem att gråta eller att man lättare fastnar i ändlöst ältande av vad andra har sagt eller gjort. Ungefär 10 % har så svåra symtom på ångest, depression och humörsvängningar att de diagnosticeras med PMDD (premenstruellt dysforiskt syndrom). Och faktum är att kvinnorna nog har rätt i sina upplevelser. För allt fler studier visar att menscykeln påverkar risken för försämring av psykiatriska tillstånd såsom ångest, mani, depression, ätstörningar, alkoholmissbruk och självmordstankar.
Behandlingen för PMDD är ofta hormonella preventivmedel och antidepressiva mediciner (SSRI).
Det vetenskapliga landskapet för kvinnors psykiska hälsa har varit ett försummat område alltför länge. Men nyligen har forskningen börjat visa på intressanta samband mellan ADHD-symtom och hormoner. Vi vet från djurstudier att östrogen och dopamin (en viktig signalsubstans i vår förståelse av ADHD-symtom och hur ADHD-medicin fungerar) förstärker varandras effekter.
Men det är inte så enkelt att ju mer östrogen man har, desto färre ADHD-symtom får man. Snarare verkar hormoner kunna utlösa eller förvärra olika symtom beroende på var i sin menscykel man är och beroende på ens unika ADHD-profil.
Idag vet vi att ADHD kan påverkar olika personer på väldigt olika sätt. Lägger vi dessutom till dramatiskt svängande hormoner över en menscykel blir det snabbt ännu mer komplicerat.
Progesteron, som stiger efter ägglossningen, är inblandat i humörsvängningar och svårigheter att kontrollera känslor som många kvinnor både med och utan ADHD upplever under gulkroppsfasen. För kvinnor med ADHD, som redan kämpar med sin känslomässiga reglering, kan den här hormonella perioden ofta innebära en särskild stor utmaning i det dagliga livet.
Hormonella preventivmedel som innehåller både östrogen och progesteron hämmar ägglossningen och jämnar ut hormonerna. Det vill säga östrogen- och progesteronnivåerna är samma varje dag och man har ingen cykel längre. Vissa kvinnor, med och utan ADHD, upplever en sådan situation på samma sätt som de upplever effekten av det naturliga progesteronet under gulkroppsfasen av menscykeln, och hamnar i ”konstant PMS”.
Men de flesta kvinnor upplever inte de här negativa effekterna på kropp och humör. Det vanligaste är att p-piller fungerar utmärkt och dessutom ger ett säkert och effektivt skydd mot graviditet, befriar dem från att behöva köpa dyra hygienprodukter kring menstruation och minskar risken för att behöva stanna hemma från skolan eller arbetet på grund av mensvärk, få järnbrist på grund av kraftiga blödningar eller missa träning på grund av trötthet eller rädsla för att blöda igenom kläderna. För vissa kvinnor kan det progesteron som ingår i p-piller, ganska motsägelsefullt, faktiskt till och med lindra deras PMS och PMDD.
Men, tyvärr, är det inte så enkelt som att bara säga att du kommer att må bättre under follikelfasen och sämre under lutealfasen.
Eller att p-piller, en hormonspiral eller en östrogenkräm kommer att lösa dina problem men känslomässig instabilitet. Det verkar nämligen som att vi kvinnor reagerar olika på våra hormonella svängningar beroende på vår individuella ADHD-profil ser ut.
Säg till exempel att din ADHD är av en mer hyperaktiv och impulsiv typ. Då kan dagarna runt ägglossningen, när östrogenet peakar, t öka effekten av dina ADHD-mediciner och göra att du känner dig ”överstimulerad”. Detta kan is sin tur leda till att du blir mer impulsiv än vanligt, inte för att du mår dåligt utan för att du känner dig så himla taggad och lycklig.
Kanske känner du plötsligt att det inte spelar någon roll vad som händer imorgon, du kör för fort, dricker för mycket, har oskyddat sex eller tar ekonomiska risker? Insatserna är höga och på en millisekund kan du hamna i situationer som du får betala för under veckor, månader eller år framöver. Å andra sidan, om du har en ADHD-profil som mer kännetecknas av brist på uppmärksamhet, motivation och en konstant trötthet, kan energikicken runt ägglossningen ge en mycket välkommen paus från den ständiga uppförsbacken du upplever de flesta dagarna.
Då kan istället gulkroppsfasen med stigande progesteron vara din tuffaste tid, när den hormonella situationen spär på trötthet, energibrist och koncentrationssvårigheter.
Jo, men absolut. Framför allt har vi ju fått upp dessa frågor på agendan och det är mycket spännande och bra forskning på gång från hela världen. Det viktigaste budskapet är att vi aldrig kan veta hur du eller någon annan kommer att reagera eller må bara genom att titta på din diagnos, medicinering eller hormonstatus. Vi måste kartlägga och ta hänsyn till många olika variabler. Och för att göra det ännu mer komplicerat har hormoner en fördröjd effekt på hjärnan.
Så de negativa effekterna på humöret av PMDD kommer till exempel ofta några dagar efter ägglossningen och fortsätter in i de första dagarna av menstruationen. Men det är inte omöjligt att förstå hur det är för just dig. Allt börjar med att du registrerar dina symtom och följer dina hormoner, och gradvis börjar se hur allt hänger ihop med hur du mår och fungerar i vardagen. Kunskap om din egen kropp och hjärna är makt! Makt att ta mer ansvar i ditt eget liv. Det är vad precisionshälsa handlar om!
1. Handy AB, Greenfield SF, Yonkers KA, Payne LA. Psychiatric Symptoms Across the Menstrual Cycle in Adult Women: A Comprehensive Review. Harvard review of psychiatry. 2022;30(2):100-17.
2. Eng AG, Nirjar U, Elkins AR, Sizemore YJ, Monticello KN, Petersen MK, et al. Attention-deficit/hyperactivity disorder and the menstrual cycle: Theory and evidence. Horm Behav. 2024;158:105466.
Blogg
Hej!Jag är Dana, en 47-årig kvinna med ADHD och en engagerad användare av Letterlife sedan starten. Det här är min berättelse om hur min diagnos och Letterlife hjälpt mig att hitta och förstå mig själv. Vem jag verkligen är och vad jag behöver. Jag blev diagnostiserad med ADHD vid 42 års ålder. Att äntligen få […]
Blogg
Det räcker med att öppna sina sociala medier för att översköljas av vårt hälsomedvetna samhälle. Man kan få uppfattningen av att själva målet med livet är att maximera träningen och äta så näringsriktigt som möjligt. Men ett alltför stort fokus på att leva hälsosamt kan bli ohälsosamt i sig. I den här artikeln djupdyker vi […]
Blogg
Är du en kvinna med ADHD, ADD eller autism är den statistiska sannolikheten att du någon gång under livet har varit tvungen att kämpa med en regelrätt ätstörning1. Frågar jag dig hur du känner, eller har känt, om din kropp är risken ännu högre att du (och mer än hälften av dina ADHD-systrar) kommer berätta […]
