Klimakteri­et, hormon­er & ADHD

Vi har lite jobb kvar!

Klimakteriet, en naturlig fas av livet för hälften av mänskligheten, kännetecknas på ett rent biologiskt plan av sjunkande nivåer av de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron.

Men trots rätt dramatiska konsekvenser för många kvinnors kroppar och liv genom påverkan på minnet, humöret, känsloreglering, kroppstemperatur, sömn och sexlust får den här perioden fortfarande relativt lite uppmärksamheten. Och trots att kvinnor rapporterar väldigt olika grad av symtom och funktionsnedsättning, allt ifrån så milda symtom att man knappt märker när förklimakteriet passerar till så svåra besvär att det hotar såväl yrkesliv som familjerelationer, verkar klimakteriet för många ”bara något naturligt som kvinnor ska igenom”. För oss på Letterlife den här perioden i livet dock inget vi sopar under mattan eller tycker att kvinnor bara borde bita ihop och kämpa sig igenom. Vi förstår att klimakteriet dessutom kan erbjuda ytterligare utmaningar när man lever med ADHD, eftersom så många av symtomen överlappar med varandra.

Idag finns det väldigt lite forskning som rent vetenskapligt kan visa det många kvinnor med ADHD berättar, nämligen att de upplever att de påverkas mer och annorlunda av klimakteriet. Men med tanke på vad vi redan vet om utmaningarna som är förknippade med ADHD och vad vi vet att östrogenbrist kan ställa till med för hjärnans exekutiva funktioner även hos kvinnor som inte har ADHD är det kanske inte en alltför djärv chansning att tänka att kvinnor med ADHD är mer sårbara just under klimakteriet.

Under perimenopausen, det vill säga upp till 10 år innan klimakteriet, upplever många kvinnor symtom som liknar och kan förväxlas med de exekutiva svårigheterna många med ADHD brottas med. Det kan handla om att det är svårt att fokusera eller koncentrera sig på saker, att man känner sig disträ eller lättdistraherad, blir orolig för att man håller på att tappa minnet eller börjar hamna i konflikter med både familj och arbetskollegor för att man får svårare att reglera sina känslor. För vi vet faktiskt att klimakteriet, just genom att östrogen- och progesteronnivåerna börjar svänga kan leda till ‘ADHD-liknande’ symtom.

Vi börjar med en kort repetition av vilka hormonella krafter vi har att höra med här: Östrogen är det viktigaste könshormonet för den sexuella utvecklingen hos flickor och kvinnor. Men östrogen har mängder av andra funktioner i kroppen och samspelar till exempel också med signalsubstanserna dopamin, en central spelare vid ADHD, acetylkolin, viktigt för våra minnesfunktioner och serotonin, som hänger ihop med humör och sinnesstämning. Även om forskningen är långt ifrån att förstå exakt hur de här komplicerade sambanden hänger ihop så verkar höga nivåer av östrogen vara kopplade till förbättrade exekutiva funktioner och låga eller svängande östrogennivåer med olika kognitiva brister och neuropsykiatriska symtom.

Våra hormoner varierar över livet och det påverkar hjärnan och kroppen på olika sätt. För dig som vill ha en mer noggrann genomgång av hur kvinnliga könshormoner påverkar kroppen genom livet kommer det snart en blogg på detta tema, så håll utkik kommande veckor!

Nu ska vi fokusera på åren runt klimakteriet, som ju precis som tiden runt puberteten innebär enorma hormonella svängningar. För när östrogennivåerna gradvis minskar under ” perimenopausen” blir mensen oregelbunden och kan komma både tätare och men längre intervall än tidigare. I snitt inträffar den här perioden kring är 47 års ålder och kan pågå mellan fyra upp till tio år. Rent biologiskt är det hjärnans två ”styrhormoner” follikelstimulerande hormon (FSH), som stimulerar äggstockarna att producera östrogen, och luteiniserande hormon (LH), som utlöser ägglossning, som först ökar och sedan minskar som leder till att både östrogen- och progesterinnivåerna kan svaja rejält under de här åren. sedan betydligt och förblir på låga nivåer i postmenopausen. Klimakteriet innebär att man inte haft mens på 12 månader. Rent biologiskt handlar det att nivåerna av östrogen och progesteron successivt håller på att sjunka och produktionen upphöra. I snitt är man 51 år när klimakteriet inträffar.

Som tidigare antytts kan klimakteriesymtom variera mycket i olika faser av perimenopausen och klimakteriet och skilja sig betydligt mellan olika kvinnor. Ganska ofta är både ålder för klimakterium och graden av symtom ärftligt så man kan få mycket information bara genom att fråga sin mamma eller andra kvinnliga släktningar. Sjunkande östrogennivåer kopplas till symtom som i perioder kan vara påtagliga och rejält funktionsnedsättande men som ska klinga av och upphöra några år efter klimakteriet.

Vanliga kroppsliga symtom är:

Värmevallningar

Sömnsvårigheter

Viktuppgång

Humörsvängningar

Ångest och oro

Minskad sexlust

Försämrat minne, koncentration och verbal förmåga.

Det låter ju lattjo! Särskilt om du som jag med varierande framgång jonglerar ett hem fullt av arga tonåringar och ett viktigt jobb och kanske till och med har ambitioner att hinna umgås lite obesvärat och konfliktfritt med din partner och dina vänner någon gång då och då…

Men vad är grejen med klimakteriet och ADHD då? Ja, dessvärre finns som sagt inte så himla mycket bra forskning ännu. Men det börjar röra på sig även här. I Farangis Dorani  och kollegors studie från 2021 visar de med vetenskap det som kvinnor med ADHD i alla tider har vetat och berättat: Nämligen att deras ADHD symtom påverkas och förvärras ordentligt under åren kring klimakteriet. Det spännande här är ju att vi i vården måste samarbeta över proffessionsgränserna. Precis som i vår tvärvetenskapliga forskargrupp GODDESS ADHD (Gender-informed research to Overcome Diagnostic Delay and Emotional dysregulation through Self-awareness and Self-efficacy in female ADHD) behöver gynekologer som är experter på hormonell behandling och olika gynekologiska tillstånd samarbeta med psykiatriker som kan ADHD och vanligt förekommande psykiatrisk samsjuklighet.

Om symtomen och besvären från de hormonella förändringarna under åren kring klimakteriet allvarligt hotar hälsa- och livskvalitet kan det finnas ett värde i att diskutera olika behandlingsstrategier med sin vårdkontakt. Det kan handla om allt ifrån hormonella behandlingsstrategier som utöver att lindra klimakteriebesvär kan påverkar risken för kvinnor att drabbas av kranskärlssjukdom, benskörhet och demens till att justera sina ADHD-läkemedel eller överväga selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) vid allvarlig och funktionsnedsättande nedstämdhet eller ångest. Många klarar sig utmärkt utan läkemedel och har bra stöd av kognitiv beteendeterapi (KBT), dialektisk beteendeterapi (DBT) och psykoedukation. Bara genom att uppmärksamma, beskriva och förstå övergången symtom som kommer och går under klimakteriet kan göra dem lättare att hantera och stå ut med. Även mindfulness-baserade övningar har visat sig kunna lindra klimakteriesymtom och kanske det viktigaste av allt: livsstilsförändringar och hälsosamma vanor (motion, sömn, stressreduktion osv.) är förstås basen i all egenvård oavsett vilka andra insatser man har tillgång till eller väljer.  

Så summa summarum: Du är inte galen. Klimakteriet är på riktigt och du kan uppleva symtom upp till 10 år runt det faktiska klimakteriet. Beroende på hur allvarliga symtom du har och hur mycket de påverkar ditt liv finns det olika strategier och behandlingsalternativ som du kan diskutera med din vårdkontakt. Men kom ihåg, det finns inga läkemedel eller terapier som kan ersätta egenvård med goda och balanserade livsstilsfaktorer. Damma gärna av bloggen om ADHD 24:7 och stäm av att du har koll på dina 7 viktigaste livsområden.

Och berätta för oss vad ni vill att vi ska blogga om framåt. Högt och lågt, alla förslag är välkomna!

/Lotta

Senaste
Mom is playing with daughter
  • Blogg

Grattis på Mors Dag alla NPF-mammor!

En dag för dig som NPF-mamma att sträcka på ryggen och vara stolt över att du krigar för ditt barns bästa! Att bli förälder var utan tvekan en av mitt livs mest avgörande övergångar. Men även om det från dagen jag blev mamma för 21 år sedan inte finns ett tvivel i min kropp gällande […]

We still don’t know more than 1,5% of the brain.
  • Blogg

Ett universum att utforska

Hjärnan – har långt större vidd Än hela himlens sfär, Och när man jämför dem kan du Lätt också rymmas där Emily Dickinson Den här dikten skrev den amerikanska poeten Emily Dickinson (ca) 1862. Alltså för mer än 160 år sedan – när hon var 32 år gammal. Emily var varken astrolog eller hjärnforskare. Men […]

Breastfeeding and ADHD-medication - how to think on different medication.
  • Blogg

Amning, hormoner och ADHD-medicin – Vad gäller och vad säger forskningen?

Det kommer alltmer studier som visar att de flesta som behöver fortsätta med sina ADHD-mediciner under graviditeten kan göra det. I samråd med läkare och med regelbundna kontroller på MVC verkar riskerna vara små. Dessutom är de potentiella vinsterna med en mamma som mår bra under graviditeten förstås stora. Men sen då?  Borde man amma? […]