Letterlife logo Letterlife logo
ADHD Test Skapa Konto
Swe

Nydiagnostiserad med ADHD

Jag har fått en ADHD-diagnos! Nu då?

Har du fått kämpa länge i motvind, försök att få andra att förstå dina svårigheter, misslyckats med att få till sådant som andra verkar fixa med lätthet och mått allmänt dåligt utan att förstå varför?

Hoppas du att din diagnos och nya förklaringsmodell ska bli en nystart? Då är det här texten för dig! ⬇️ ⬇️ ⬇️ ⬇️ ⬇️

Var kan jag få hjälp efter diagnos?

I Sverige är det bara specialistläkare i psykiatri som kan skriva recept på centralstimulerande ADHD-medicin. Därför kommer du behöva ha kontakt med en privat eller offentlig psykiatrisk mottagning om du väljer att använda läkemedel. Men alla med ADHD vill inte ha, eller behöver inte medicin. Du kan till exempel få jättebra bra stöd med de praktiska delar av din ADHD via en arbetsterapeut, genom första linjens psykiatri på vårdcentralen.

I första linjens psykiatri kan du också  få både psykologisk behandling och läkemedel om du har samsjuklighet som är vanlig vid ADHD, som till exempel ångest, depression eller sömnproblem. I bästa fall kan primärvården också samverka med psykiatrin så att du slipper ha så många olika vårdkontakter.

Ta vara på informationen i din utredning!

Kunskap är makt!

När du gjorde din utredning gick ett team av en läkare och en psykolog igenom olika delar av ditt liv för att hitta den bästa förklaringsmodellen till de svårigheter du upplever. De har samlat information från skattningsskalor, tester och intervjuer med dig och människor som känner dig väl.

De neuropsykologiska testerna beskriver hur din hjärna fungerar, dina kognitiva funktioner. Kanske stöter du på begrepp som logisk-, visuospatial-, och verbal förmåga. Eller termer som arbetsminne och snabbhet. Här kommer en kort ordlista som förklarar vad de olika komplicerade begreppen faktiskt betyder och innebär.

Skapa ditt Letterlife konto!
Kunskap är makt!

Vilken behandling kan jag få?

Vid ADHD rekommenderas så kallade multimodala behandling för både barn och vuxna där tre olika delar ska ingå:

 

  1.     Psykoedukation betyder att du får lära dig mer om vad ADHD är, och hur just din ADHD hjärna fungerar. Ofta ges psykoedukation som olika former av utbildning och gruppträffar där du också träffar andra som nyss fått diagnos och deras anhöriga. Du får också råd och tips kring hur du kan hantera praktiska vardagsproblem smidigare och hjälp med var du kan hitta mer information genom länkar, böcker och poddar.
  2.   Kognitiva hjälpmedel innebär olika former av praktiska eller tekniska hjälpmedel för struktur och rutiner i vardagen. Det kan handla om appar, kalendrar eller larm som hjälper dig att komma ihåg saker, skapa ordning och passa tider. Aningen får du hjälp via en arbetsterapeut, eller så klarar du dig själv via smarta funktioner i din iPhone eller appar som till exempel Letterlife.
  3.   Läkemedelsbehandling för ADHD innebär att du kan få testa medicin ur två olika grupper med målet att minska dina ADHD symtomen och förbättra din vardagsfunktion och underlätta livet. 

ADHD mediciner kan delas upp i: Centralstimulerande (Metylfenidat och Dexamfetamin) och Icke-centralstimulerande (Atomoxxetin och Guanfacin)

Ska jag berätta för andra om min diagnos?

Det här är en jättesvår fråga som det inte finns några enkla svar på. Egentligen borde det vara helt självklart att man ska kunna berätta om sin ADHD för sina vänner och på jobbet. I den bästa av världar är en diagnos bara en beskrivning av hur någon fungerar och vad hen behöver. Men även om det på sikt brukar bli bra när man är öppen med sin diagnos kan det vara klokt att ge det lite tid innan man berättar för andra.

Det handlar om att ge dig själv chansen att landa och låta dina nya insikter sjunka in. Ett tips är att redan i förväg tänka ut några olika ”informationspaket” där du anpassar hur mycket du vill dela med dig av utifrån hur nära du står den du talar med. Du kanske vill vara mer öppen med dina närmaste och mer sparsam med vad du delar med dig av till personer på jobbet eller mer avlägsna bekanta. Men kom ihåg att du förstås aldrig är skyldig någon annan att berätta något alls!

Att berätta på jobbet kan leda till att du själv och din chef kan anpassa din arbetssituation, så att du kan jobba mer effektivt och minska risken för att du drabbas av stress och utmattning. Men tyvärr är många diagnoser fortfarande kopplade till stigma och missförstånd och informationen du ger på arbetsplatsen kan behöva vara väl avvägd så att den landar rätt och så att dina kollegor och chefer inte utgår från att du på grund av din diagnos skulle vara mindre pålitlig eller kapabel.

Terapi eller ej?

Även om psykoterapi inte ingår i de insatser som rekommenderas för ADHD är det många som redan har gått i terapi tidigare eller som vill jobba med sig själv och sina beteenden i olika former av terapi tillsammans med en psykolog.

Vid ADHD är fokus mer om hur en person faktiskt fungerar i vardagen än på vilka olika känslor man har kring olika saker i livet. Dessutom brukar det ena kunna ge det andra, alltså att när man får sin vardag att fungera så mår man också bättre. Eller som vi på Letterlife brukar säga ”Om det går bra så mår man bra”.

Men eftersom samsjuklighet är mer regel än undantag kan psykologisk behandling utifrån kognitiv beteende terapi (KBT) ändå bli aktuell. Genom KBT kan du få syn på tankemönster och beteenden som du vill förändra och få de verktyg du behöver för att kunna träna in nya vanor och färdigheter som är mer hållbara på lång sikt. Det viktiga är att du gör en tydlig plan för vad du vill förändra och hur du mäter vilka förändringar som faktiskt blir av.

Skapa ditt Letterlife konto!

Vad betyder alla olika begrepp i mitt utlåtande?

  • Logisk förmåga (fluid)

     Hjärnans logiska förmåga hjälper dig att hitta lösningar på nya problem, dra slutsatser och se mönster i saker omkring dig. Om du har starka logiska förmågor har du antagligen lättare än andra att lära dig nya saker, och att använda sådant du har lärt dig i ett läge i en annan situation. Du är duktig på att resonera fram till och beskriva hur du uppfattar olika saker. Har en sårbar punkt här kan du ha svårt att uppfatta och lära dig av ledtrådar eller att förstå varför du ska förbereda dig inför kommande uppgifter.

  • Rumslig förmåga (visuospatial)

    Hjärnans rumsliga förmågor hjälper dig att skapa en helhet utifrån hur olika saker hänger ihop. Det handlar om hur du uppfattar din omgivning, ser dimensioner och avstånd och med hjälp av din syn urskiljer former och konturer. Din rumsliga förmåga hjälper dig att hitta i olika miljöer och på nya platser. Om du har en sårbarhet här blir det svårt att hitta på ställen du inte känner till, i nya lokaler, använda kartor, förstå vägbeskrivningar, organisera dina saker eller packa inför resor.

  • Språklig förmåga (verbal)

    Dina språkliga förmågor handlar om både rena språkkunskaper, om din förmåga att förstå och förklara olika ord och begrepp (ordförråd) och om din förmåga att förklara vad olika ord och begrepp betyder. Har du stark språklig förmåga har du lätt för att använda dig av ditt språk när du behöver förklara olika saker. Är detta tvärtom ett område du har svårt för kan du få kämpa för att argumentera och göra dig förstådd. Det kan också bli svårt att förstå instruktioner, särskilt om du också har nedsatt arbetsminne.

  • Snabbhet (processhastighet)

    Hjärnans snabbhet eller processhastighet handlar om hur snabbt du kan uppfatta, bearbeta och förstå ny information. Ligger dina styrkor här har du lätt för att koordinera dina rörelser med det du ser (så kallad öga-hand koordination) och lösa olika uppgifter du ställs inför snabbt och smidigt. Men har du svårt inom dessa områden kan det ta längre tid att förstå och uppfatta hur du ska få ihop olika uppgifter och det blir svårt att hinna klart med saker i tid.

  • Arbetsminne

    Ditt arbetsminne hjälper dig att hålla kvar information i huvudet tillräckligt länge för att du ska kunna ta beslut och agera. Om du har ett starkt arbetsminne har du lättare att förstå och tolka det andra säger och att bygga upp en kedja av resonemang. Arbetsminnet används för att skapa en logisk följd i dina egna tankar och för att växla mellan olika uppgifter (det som kallas simultankapacitet). Har du, som många med ADHD, nedsatt arbetsminne är det ofta svårt att komma ihåg saker, förstå instruktioner och att bryta ner information och uppgifter i mindre hanterbara beståndsdelar.

Jag tvivlar! Tänk om jag har överdrivit och egentligen inte har ADHD?

Du är inte ensam om du, efter att den första lättnaden över att ha blivit sedd och förstådd hamnar i en svacka av sorg och tvivel. Kanske känner du att du borde ha fått den här förklaringen och hjälpen mycket tidigare. Att ditt liv hade kunnat se helt annorlunda ut om någon förstått och stöttat dig när du var barn.

Många som fått kämpa hårt för sin diagnos kan också hamna  i tvivel när diagnosen väl är ett faktum. Kanske tänker du att diagnosen inte stämmer eftersom du inte alltid har de symtom du beskriver för ditt utredningsteam. Eller att du har överdrivit dina problem och styrt in din läkare eller psykolog mot just ADHD. Men erfarna läkare och psykologer är faktiskt inte särskilt lättlurade. Dessutom är ju ADHD-diagnosen till sin natur sådan att saker som fungerar vissa dagar eller i vissa situationer kan vara helt omöjliga i andra lägen. Fundera på om du, i stället för att lägga tid på att ifrågasätta din diagnos, kanske gör klokare i att börja jobba med att hitta nya strategier utifrån dina nya insikter. Om din vardag och ditt liv blir lättare att hantera är du nog inte så långt ifrån sanningen ändå.

Vad kan jag säga om andra ifrågasätter min diagnos?

Många kvinnor som får sin ADHD-diagnos i vuxen ålder märker att omgivningen står som frågetecken när de berättar om den. Det kan handla om att andra framför allt sett dina energikrävande strategier och inte fattat hur hårt du kämpar för att se så välfungerande ut på ytan. Kanske känner du både sorg och frustration när din förklaringsmodell blir ifrågasatt och går i försvar?

Men tänk då på att du oftast inte har så mycket att vinna på att försöka övertyga någon som inte har kunskap om ADHD och hur olika det kan vara för olika personer. Kanske är det smartast att låta andra tycka och tänka vad de vill och istället ägna din energi åt att ta hand om dig själv och lära dig mer om din nya diagnos. Om du inte pressar på är chansen större att även skeptikerna blir nyfikna och vill veta mer, och att du får möjlighet att bjuda in till samtal på dina egna villkor.

Med hjälp av ledande ADHD-experter stöttar Letterlife dig med forskningsbaserade metoder, personliga strategier och verktyg anpassade för dig.