Misstänker du ADHD men vet inte vart du ska börja?
Idag vet de flesta att både barn och vuxna kan ha ADHD och frågan om ADHD är boven i dramat när livet inte fungerar ställs oftare både i och utanför skolan och vården. Att gå runt och undra om man har ADHD eller inte kan ju vara både förvirrande och stressande så det är viktigt att komma ihåg att vi alla har vissa drag av ADHD och att en diagnos bara är aktuell om man har så stora svårigheter att livet inte fungerar eller om man riskerar att utveckla allvarliga konsekvenser av sina medfödda ADHD symtom. ⬇️ ⬇️ ⬇️
En diagnos är egentligen bara en beskrivning av ett gäng symtom som klumpas ihop till ett syndrom (ett annat ord för diagnos) och syftet med en diagnos är framför allt att se till att rätt person får rätt stöd och behandling. Alltså att insatserna är evidensbaserade. Så en diagnos i sig är inget självändamål även om en diagnos för många kommer som en lättnad och en viktig pusselbit i en förklaringsmodell för varför livet skavt så mycket, eller varför tidigare behandlingar inte fungerat. För flickor och kvinnor kan
ADHD-symtomen se annorlunda ut än hos pojkar och män och därför missas ADHD oftare hos dem. Här är en enkel guide som hjälper dig att förstå mer om ADHD, särskilt hos kvinnor.
Vad är ADHD och ADD
ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder, och symtomen delas in i tre huvudgrupper: ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet. Vid ADD (Attention Deficit Disorder) har man framförallt problem med uppmärksamheten även om man kan ha flera av symtomen från hyperaktivitet och impulsivitet också. ADHD är en medfödd neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och diagnosen ställs utifrån 18 olika kriterier från två symtomgrupper; ouppmärksamhet och hyperaktivitet/impulsivitet. Symtomen måste ha funnits sedan barndomen, och ska tydligt påverka vardagen negativt.
Ouppmärksamhet (minst 6 av 9 symtom krävs för ADHD-diagnos):
Svårt att hålla uppmärksamheten – Du börjar på en uppgift, men dina tankar svävar snabbt iväg till annat vilket gör det svårt att fullfölja uppgifter och projekt.
Gör ofta slarvfel – Du missar konsekvent viktiga detaljer, läser aldrig en hel instruktion innan du sätter i gång, eller skriver fel datum i kalendern.
Verkar inte lyssna – När någon pratar med dig kanske du nickar och ler, men sen inser du att du inte har tagit in ett smack av vad de sagt.
Svårt att följa instruktioner – Även tydliga och stegvisa instruktioner som att följa ett recept eller genomföra arbetsuppgifter du fått från chefen är överväldigande och omöjligt.
Svårt att organisera – Du får aldrig någon ordning vare sig hemma eller på jobbet. Om du inte lägger all din energi på att vara strukturerad, så växer högar med tvätt, papper och att-göra-listor okontrollerat.
Undviker uppgifter som kräver uthållighet – Att börja med deklarationen eller fokusera på ett tråkigt arbetsmöte har alltid varit oöverstigliga hinder för dig.
Tappar bort saker – Plånböcker, nycklar och mobiltelefoner har en tendens att mystiskt försvinna – ofta när du har bråttom.
Lätt distraherad – Du sitter och jobbar, men ljudet av ett sms, en fågel utanför fönstret eller en obetydlig tanke kan snabbt stjäla din uppmärksamhet.
Glömmer vardagliga aktiviteter – Du glömmer att svara på viktiga mejl, köpa mjölk på vägen hem eller boka den där läkartiden
Hyperaktivitet/Impulsivitet (minst 6 av 9 symtom krävs för diagnos):
Svårt att sitta still –Det vara svårt att sitta still på möten utan att vicka på foten, fippla med mobilen, kludda i blocket, tugga på håret eller byta ställning.
Känsla av rastlöshet – Även om du försöker ta det lugnt känns det som om kroppen är i ständig rörelse, och du har svårt att verkligen slappna av.
Pratar för mycket – Du avbryter andra, pratar för snabbt eller för mycket, även när du försöker hålla tillbaka.
Svarar innan frågan är färdig – Du hoppar in i samtal innan andra hinner prata klart, på ett oartigt och störande sätt, även om det inte är din avsikt.
Svårt att vänta på din tur – Att stå i kö eller vänta på något känns så plågsamt att du är beredd att göra nästan vad som helst för att komma runt väntan.
Avbryter andra – Du har svårt att låta andra prata klart och kastar dig in i, och tar över andras samtal.
Kan inte ta det lugnt eller vila – Även när du har tid för vila eller semester, känner du att du måste vara i gång och göra saker.
Är ofta på språng – Du har ständigt en massa olika bollar i luften och är i rörelse från det att du vaknar tills sent på kvällen.
Gör saker utan att tänka på konsekvenserna –Du fattar impulsiva beslut som att handla saker du inte behöver, starta nya projekt innan gamla är färdiga eller att säga något du senare ångrar kan vara vanligt.
Hur ska vi tänka för kvinnor?
För vuxna kvinnor med ADHD kan problemen som diagnosen medför göra att man missar deadlines på jobbet för att man fastnar i oviktiga uppgifter, eller att man känner sig totalt överväldigad av krav som andra mest tycker tillhör livet.
Även om inte en emotionella berg- och dalbanor, tids blindhet, prokrastinering och överdriven självkritik ingår i diagnoskriterierna för ADHD är det i själva verket detta som oftast för kvinnor till vården med frågan om de har ADHD.
Det här är inte ADHD
Symtom som liknar ADHD kan också bero på andra tillstånd som stress, utmattningssyndrom, trauma, ångest eller depression. Parallellt med att vi vet att ADHD kan missas hos flickor och kvinnor måste vi reflektera över att dagens digitala samhälle kanske ställer helt andra (och ibland helt orimliga) krav på människor i allmänhet och kvinnor i synnerhet.
Att som kvinna klara av att jonglera jobb, barn med egna diagnoser, åldrande föräldrar och sociala relationer, samtidigt som vi försöker leva hälsosamt, träna regelbundet, och hänga med i världspolitiken känns faktiskt som ett recept på utmattning oavsett ADHD-diagnos eller ej. Detsamma gäller ju för våra flickor och unga tjejer som översköljs av distraktioner och skeva ideal genom sina mobiler och deras algoritmer.
Alla dessa överväldigande (och artificiella?) krav kan förstås kännas överväldigande och konsekvenserna om vi inte ifrågasätter dem kan likna ADHD. Stress och utmaningar som skapas av ett skenande samhälle ska förstås inte bemötas med diagnoser och mediciner. Men lidandet är ju på riktigt oavsett och därför har vi byggt Letterlife så att det inte ska spela någon roll om du har en formell ADHD-diagnos eller inte. Det räcker med att du känner igen dig i problemen för att du ska ha nytta av de tips och råd vi skapat tillsammans med våra användare. Det här förhållningssättet, att skita i diagnoserna och vilka bokstäver vi har för att istället fokusera på egenvård, är faktiskt också evidensbaserat!
Att leva med ADHD utan få en diagnos och rätt förklaringsmodell till sina svårigheter leder ofta till missförstånd både från sig själv och från ens omgivningen. I vår forskning ser vi att kvinnor får sin ADHD diagnos 4 år senare än män.
När man inte får rätt diagnos är risken att man hamnar kan hamna i onda cirklar av självkritik och överkompensation och att man utvecklar så kallad samsjuklighet, det vill säga att känslan av att vara annorlunda och att aldrig räcka till påverkar ens relationer, skolgång och karriär så negativt att man utvecklar psykisk ohälsa som till exempel depression, ångest eller ätstörningar.
Men kom ihåg, mycket av risken för samsjuklighet kan förebyggas även utan att man har en formell diagnos eftersom den egna förståelsen av hur ens egen hjärna fungerar och omgivningens inställning och stöd är så otroligt viktigt för självkänsla och psykisk hälsa på lång sikt.
Varför kan det vara svårare att ställa rätt diagnos hos kvinnor?
ADHD hos flickor och kvinnor har länge varit ett område där samhället haft mindre kunskap och den största delen av forskningen som gjorts kring ADHD har handlar om pojkar och män. Dessutom verkar flickor på gruppnivå tidigare förstå vad omgivningen förväntar sig av dem och hittar sätt att dölja och maskera sina svårigheter med. Det är också så att flickor och kvinnors hormoner under menscykeln, och olika perioder i livet såsom graviditet och förklimakteriet kan göra att ADHD-symtomen förändras vilket gör det svårare både för kvinnor själva och deras omgivning att förstå att det faktiskt kan vara ADHD det rör sig om.
Andra tillstånd som kan likna ADHD
Det finns många andra tillstånd som förekommer oftare hos personer med ADHD, det som också kallas för samsjuklighet. Det handlar till exempel om ångest, depression, ätstörningar, EPIS (som tidigare kallades borderline), missbruk och bipolär sjukdom. Det trixiga är att dessa tillstånd både är vanligare vid ADHD och kan misstas för vara ADHD. Ibland kan dessutom personer utan rätt diagnos utveckla dessa tillstånd som en följd av att man länge kämpat utan rätt stöd.
Så här gör du om du behöver göra en ADHD-utredning
Om du känner igen dig i ADHD symtomen, om dessa svårigheter funnits hela ditt liv, och om du har tydliga utmaningar på flera områden i livet (hemma, jobbet, socialt) som gör att du inte fungerat under långa perioder i livet kan det vara läge att kolla upp om ADHD är en möjlig underliggande förklaring. Du kan vända dig till den offentliga vården genom att kontakta din vårdcentral eller din närmaste öppenvårdspsykiatriska mottagning för att be om en remiss för att få göra en utredning. Det finns även många privata vårdgivare som genomför ADHD-utredningar, men var noga med att ta ordentliga referenser och var medveten om att det både är dyrt och kan vara knöligt att få hjälp inom det offentliga om du får en ADHD-diagnos privat. Det kan bli så att du måste fortsätta att gå privat även för behandling vilket kan bli kostsamt över tid.
En välgjord ADHD-utredningen ska innehålla en rad självskattningsformulär, noggranna intervjuer med dig och dina anhöriga hos en psykolog, (oftast) neuropsykologiska tester som mäter din hjärnas olika förmågor och en ordentlig läkarundersökning för att försäkra att det inte finns andra, bättre förklaringar till dina symtom samt att du inte har några andra psykiska diagnoser som ska behandlas först. Först därefter är det möjligt för utredningsteamet att avgöra om du har ADHD eller inte.
Jag vet redan själv att jag har ADHD - måste jag verkligen göra en ADHD-utredning?
Eftersom ADHD inte är någon mystisk sjukdom som man behöver vara orolig för att man ”går och drar på utan att veta om det” utan rätt och slätt ju handlar om ett annat sätt att fungera borde det ju inte behövas så himla många utredningar och diagnoser. Tyvärr har vårt samhälle målat in sig i ett hörn där diagnoserna krävs för att får rätt till visst stöd och vissa mediciner.
Tänk om vi kunde skapa ett samhälle utifrån kunskapen vi har fått från ADHD- och autismforskningen? Ett samhälle med förutsättningar för att alla hjärnor är olika och vissa hjärnor ännu lite mer så. Tror du att du har möjlighet att klara dig utan en utredning och utan mediciner tycker vi att det är något som ska uppmuntras. Därför är Letterlife skapat helt oberoende av om du har en diagnos eller ej. Vi vill att du ska ha makten över din egen hälsa och att du ska kunna navigera genom livet även om du inte fått en diagnos eller står i årslånga köer för att få göra en utredning. Förutom medicinerna är det nämligen inget du inte kan själv även utan diagnos. Så ta tillbaka makten i ditt liv och minska de delar av ditt liv som är beroende av vården till ett minimum! Tillsammans har vi kunskapen och kraften att komma långt!
Om andra snackar skit! Här kommer våra 5 vassaste svar på tal!
ADHD ser olika ut hos alla. Har du träffat en person med ADHD, så har du träffat en person med ADHD.
ADHD är ingen sjukdom, det är en hjärna som processar information om kroppen och omvärlden på ett lite annat sätt.
Den senaste forskningen visar att kvinnor med ADHD ofta missas och att det är kostsamt både för individen och samhället.
Det viktigaste med en diagnos är att människor som annars blir vårdberoende kan ta mer eget ansvar. Det är en win-win för individen och skattebetalarna.
Kvinnor och män är två varianter av samma art och idag tar vare sig forskning eller vård hänsyn till biologiska skillnader och hormoner som påverkar både symtom och behandlingseffekter.
Med hjälp av ledande ADHD experter, Letterlife ger dig forskningsbaserade verktyg, personliga strategier, allt anpassat efter din ADHD profil.
