Amning är ofta en tid av lugn och samhörighet, men för vissa kvinnor medför den oväntade obehagliga känslor. Det kan vara kopplat till något som kallas Dysphoric Milk Ejection Reflex (D-MER). Att förstå D-MER är avgörande för att kunna ge mödrar rätt stöd. Här fördjupar vi oss i vad det är och vad forskningen säger.
Många kvinnor som ammar kan med längtan i rösten beskriva hur en känsla av att lugn och välbehag infann sig. Och att man, när man ammade, kunde koppla av omgivningen fullständigt på ett sätt som man aldrig förr upplevt.
Men för en grupp kvinnor är amningen istället kopplat till obehag, nedstämdhet och i förlängningen depression. De kan beskriva hur smärtsamt och skamligt detta är men faktum är att de inte är ensamma.
Ett nytt fenomen som blivit uppmärksammat i litteraturen runt amning är nämligen något som kallas för D-MER (Dysphoric Milk Ejection Reflex).
Kort beskriver kvinnor med D-MER att de övermannas av känslor av hopplöshet, sorg och rädsla i samband med att de lägger barnet till bröstet och känner att mjölken rinner till.
”känslor av hopplöshet, sorg och rädsla”
Dessa obehagliga känslor är ofta snabbt övergående men skapar i förlängningen en förväntansångest hos den ammande kvinnan. Vilket i sin tur kan leda till att man lägger ned amningen i förtid och faktiskt även att man utvecklar en depression.
Och det finns inte heller något vedertaget sätt att möta kvinnor som beskriver dessa upplevelser. Det gör att fenomenet kan passera oupptäckt av sjukvården utan att den ammande kvinnan kan få någon förklaring till sin upplevelse.
I många fall feltolkas sannolikt D-MER som att kvinnan har en allmän motvilja mot amning. Men sådana upplevelser (som innebär olustkänslor under hela amningsperioden eller att blotta tanken på amning väcker starka olustkänslor) skiljer sig från både D-MER och postpartum depression eller ångest som alla är distinkta, egna tillstånd.
I den artikel som sammanfattar nuläget avseende forskning föreslås att D-MER sannolikt är kopplat till en obalans i hjärnans dopaminnivåer. Eftersom dopamin är en så viktig signalsubstans i vårt belöningssystem kan ett dopaminsystem i obalans leda till olustkänslor, ångest och nedstämdhet.
Det är viktigt att öka kunskapen avseende D-MER för att både kvinnor och sjukvårdspersonal förstår hur dessa starka negativa känslorna kan uppstå. Och undvika att kvinnor som drabbas av D-MER ska lägga ned amningen i förtid eller drabbas av depression, skuld och skamkänslor.
Idag är det allmänt vedertaget att neuropsykiatriska symptom har med dopaminreglering att göra.
Enligt min kliniska erfarenhet är att kvinnor med NPF (till exempel ADHD, ADD och autism) är en patientgrupp som ofta mår sämre under amningsperioden. Och att symptomen som beskrivs vid D-MER är mer vanligt förekommande än vad som uppmärksammas.
De kvinnor som väljer att stå kvar på sin ADHD medicinering under amningsperioden mår ofta bättre än dem som inte gör det.
Än så länge finns det inga publicerade studier som visar att kvinnor som väljer att medicinera under graviditet och amning väljer att amma i högre utsträckning än de som inte medicinerar.
Det är heller inte studerat om D-MER är vanligare hos kvinnor med NPF än hos kvinnor utan NPF.
Båda dessa frågeställningar är ju väldigt viktiga och intressanta för att vi som läkare ska kunna vägleda kvinnor med ADHD inför och under amningen!
Vill du veta mer om amning? Kika då på amning, hormoner och ADHD Medicin.
Malin Thorsell, MD PhD, är vår nya expert i Letterlife teamet.
Hon är förlossningsläkare gynekolog, medicine doktor och verksamhetschef för BB St Göran på Capio St Görans sjukhus.
Under ”Fråga experten” i appen kan fråga Malin om ADHD mediciner och allt annat som har med tiden innan och under graviditeten, förlossning, amning och tiden efter barnet födelse.
Referenser:
Schildkrout, B., MacGillivray, L., Raj, S., & Lauterbach, M. (2024). Dysphoric Milk Ejection Reflex (D-MER): A Novel Neuroendocrine Condition with Psychiatric Manifestations. Harvard review of psychiatry, 32(4), 133–139. https://doi.org/10.1097/HRP.0000000000000402
Blogg
– Hur sjunkande östrogennivåer kan förklara klimakteriesymptom Ny forskning visar att minskade östrogennivåer under klimakteriet påverkar hjärnans struktur, kopplingar och ämnesomsättning. Det bidrar till de vanligaste symptomen i klimakteriet (menopaus), eller snarare förklimakteriet (perimenopaus), som vallningar, hjärndimma, sömnlöshet och humörsvängningar. Vi dyker in i vad forskningen säger och ger tips på hur du kan hantera […]
Blogg
Det finns inget ”snabbtest” för ADHD. Utan en stor del av en ADHD utredning görs genom att man själv skattar sin situation och intervjuas av psykolog och läkare med lång och bred erfarenhet av ADHD. Och andra psykiatriska tillstånd och diagnoser. Men det kan ändå ingå en massa andra tester som ofta (men inte alltid) […]
Blogg
En berättelse av Sam – En nöjd Letterlifeanvändare Användaren Sam delar med sig av hur Letterlife hjälpte henne att förstå sambandet mellan ADHD och hormonella förändringar. Och hur hon med mer kunskap kunde övertyga sin läkare att cyklisk dosering var ett alternativ. Insikter som kan leda till mer personlig och effektiv medicinering för kvinnor med […]
