ADHD-medicin, träning och elitidrott – Vad gäller?

Att navigera mellan ADHD-medicinering och intensiv fysisk träning kan vara komplext, särskilt för elitidrottare. ADHD-mediciner kan förbättra prestationen. Men de medför också med biverkningar som ökad hjärtfrekvens och blodtryck. Den här artikeln utforskar vad som händer om man fortsätter med medicinering eller ska ta en paus.

Använder du träning som en av dina strategier för att hantera dina ADHD-symtom? Kanske har till och med ditt behov av konstant rörelse, stimulans och tävlingsinstinkt lett till att du blivit rätt framstående inom någon idrott? Men hur fungerar det egentligen med ADHD-mediciner och tuff fysisk aktivitet?

Borde du undvika mediciner när du tränar hårt eller under tävling. Eller är det ok att fortsätta med samma dos som du har i vardagen? 

Nu när det är OS dags i Paris, så vad passar inte bättre att titta på vad forskningen om tuff träning säger? För det kom faktiskt en stor studie som sammanfattade forskningen kring ADHD-läkemedel och motions- och elitidrott för några år sedan. Den kom bland annat fram till följande:

1. Prestationsförbättring:
   • Centralstimulerande ADHD-läkemedel som metylfenidat, och dexamfetamin har generellt en förhöjande effekt på fysisk prestation, särskilt när det gäller explosivitet, uthållighet och prestationsförmåga.
     
2. Kroppsliga effekter:
   • ADHD-läkemedel påverkar kroppen genom ökad hjärtfrekvens och kroppstemperatur​. Det gäller även under fysisk aktivitet.
   • Inga allvarliga negativa hälsoeffekter eller händelser har rapporterats för elitidrottare som tagit ADHD-läkemedel enligt läkarordination. 
     
3. Motstridiga resultat:
   • Metaanalysens resultat var till viss del motstridiga. Metylfenidat visade till exempel tydliga positiva effekter på kraftutveckling. Men negativa effekter på en mer långsiktigt prestationsförmåga.
   • Studien betonade att många av de inkluderade undersökningarna var begränsade av små urvalsstorlekar, olikheter i studiedesign och problem att generalisera resultaten till andra grupper än dem som studerats. 

Slutsatsen är alltså, att ADHD-mediciner kan förbättra vissa aspekter av fysisk prestation. Men dess påverkan på olika fysiologiska parametrar är komplex och inte helt kartlagd.

Medicin, hjärtfrekvens och blodtryck

En välkänd bieffekt av stimulerande ADHD-mediciner är att de ger:

”högre puls och blodtryck.”

Denna ökning av hjärtfrekvens och blodtryck gäller även elitidrottare. Som på grund av sin goda fysiska kondition ofta har lägre puls och blodtryck än otränade individer. 

När man börjar med stimulerande mediciner är det vanligt med en ökning av både hjärtfrekvens och blodtryck. Det beror på medicinens stimulerande effekter på centrala nervsystemet. 

För vissa kan kroppen anpassa sig till medicinen över tid och pulsökningen minskar. Medan andra kan fortsätta uppleva förhöjd hjärtfrekvens så länge de tar medicinen. 

“Därför är det viktigt att ha en följa upp sina värden enligt sin vårdplan.” 

Om en kraftigt förhöjd hjärtfrekvensen kvarstår och utgör en hälsorisk, kan det bli aktuellt att justera dosen eller överväga att testa annan behandling.

Uppehåll från medicinen

Vissa idrottare väljer att ta paus från medicinen under träning eller tävling. Just eftersom själva tävlingsmomentet i sig ofta innebär att de inte behöver sin ADHD-medicin för att fokusera och fungera. 

Vissa upplever att den stress som ett tävlingsmoment utgör blir för mycket om de dessutom stressar kroppen med ADHD-medicin. Och väljer då att inte ta medicin de dagar de har tävlingar. 

För metylfenidat brukar effekten ha gått ut redan under natten. Medan det för Lisdexamfetamin kan ta 1–2 dagar innan all medicin är borta. Dock är den allra största effekten med stor sannolikhet borta redan dagen efter man hoppat över sin medicin, även för Lisdexamfetamin.

Som tävlings- och elitidrottare är det också:

”viktigt att säkerställa att man följer reglerna för tillåtna respektive otillåtna substanser.”

Det kan kräva att man rapporterar in sin användning av stimulerande mediciner. Vissa organisationer har specifika regler om användning av ADHD-mediciner i tävlingssammanhang.

Sammanfattningsvis

• Ökningen i hjärtfrekvens på grund av stimulerande mediciner kan normaliseras över tid för vissa individer, men det är inte garanterat så för alla.
  
  
• Vissa väljer att sätta ut medicin innan och då är den största mängden läkemedel ute ur kroppen efter 24 timmar. Men vissa läkemedel kan ge utslag i tester upp till några dagar efter utsättning.
  
  
• Idrottare bör överväga regleringar och potentiell inverkan på prestation när de beslutar om medicinanvändning under träning och tävlingar.

För exakta rekommendationer och riktlinjer är det alltid bäst att konsultera en vårdpersonal som specialiserar sig på idrottsmedicin. Och som är bekanta med din medicinska historia och de specifika kraven för just din sport.

Stort lycka till alla (OS) atleter!

Om du vill veta mer om ADHD och träning, så kika även de här artiklarna: ”Om kraften i rörelsen” och ”Bara gör’t – tips från träningscoachen”.

---

Reference:
Berezanskaya J, Cade W, Best TM, Paultre K, Kienstra C. ADHD Prescription Medications and Their Effect on Athletic Performance: A Systematic Review and Meta-analysis. Sports Med Open. 2022 Jan 13;8(1):5. doi: 10.1186/s40798-021-00374-y. PMID: 35022919; PMCID: PMC8755863.