Ett universum att utforska

Hjärnan – har långt större vidd                       
Än hela himlens sfär,
Och när man jämför dem kan du
Lätt också rymmas där

Emily Dickinson

Den här dikten skrev den amerikanska poeten Emily Dickinson (ca) 1862. Alltså för mer än 160 år sedan – när hon var 32 år gammal. Emily var varken astrolog eller hjärnforskare. Men en bildad kvinna som redan då förstod att hjärnan är så mycket mäktigare än vi fortfarande bara anar.

Trots 150 års forskning på området, så säger många experter att vi bara förstår – i bästa fall – 1,5% av hur hjärnan fungerar! Några säger kanske lite mer, men inte mer än 10%!

Gemensamt säger de dock alla att den stora utmaningen under detta århundrade är just att försöka kartlägga hjärnan.

Bortsett ifrån det ofattbara i att vi inte har koll på hur det går till i vår hjärnas kontrolltorn, så ser jag det som en oerhört spännande utveckling. Vi har en helt ny kontinent att utforska. 

Men med den gradvisa insikten måste det följa ett fundamentalt skifte i hur vi ser på och förstår våra medmänniskor. 

Precis som experterna inom hjärnforskningen som efterlyser ett radikalt nytt tänkande. Så efterlyser jag ett holistiskt perspektiv vad gäller alla former av neurodivergens. 

Ett nytt sätt att se på intelligens, talang och kapacitet som i sin tur sedan leder till ett mycket mer inkluderande samhälle.

Det vi vet är att alla hjärnor är organiskt uppbyggda med samma komponenter – nämligen 80 miljoner neuroner, 100 miljarder gliaceller och en miljon miljarder synapser – och att det är denna kombination av celler och deras nätverk som hjälper oss att förhålla oss till omvärlden. Trots det tolkar vi alla informationen på vårt alldeles egna vis.

Min dotter Annie, som är neurodivergent på grund av en ovanlig kromosomförändring, tolkar världen på sitt unika sätt. Hon, och så många med henne, har visat mig ett universum som är så mycket större än det jag kunde föreställa mig, eller ens kunnat drömma om innan Annie. Det är ett universum som, likt hjärnans obegränsade kapacitet, är oändligt.

Annie har så mycket visdom i sig att uttrycket ’utvecklingsstörd’ verkligen skorrar rejält falskt.

Visst, hon kan varken läsa, räkna eller skriva. Och visst, det och hennes andra svårigheter är ett handikapp. Men Annie själv är helt obesvärad av att vara funktionshindrad. Det är däremot inte samhället, som i mina ögon är den handikappade parten. 

För Annie är ’livet fyllt av lycka’.

Emily Dickinson (hon blev 56 år gammal) hade förmodligen fått en autismdiagnos idag – hon klädde sig helst i vitt, skydde sociala sammanhang och vistades på senare år sällan utanför tryggheten av sitt sovrum. 

Jag vill tacka både henne och Annie för att de – och många med dem – hjälper oss att vidga den snäva normen för vad det är att vara människa, och uppmanar oss att rikta blicken mot en ny outforskad kontinent.

Låt oss börja med att se till vad varje barn – och varje vuxen – KAN och inte börja med att fokusera på vad de INTE kan!

Några insiktsfulla Livshacks

Jag blev nyligen ombedd att dela med mig av mina tre bästa livshack efter 33 år med min dotter Annie, som är mer än ’bara’ neurodivergent på grund av hennes kromosomavvikelse. Nåväl, jag hade ingen aning om vad en “Lifehack var – eller är – så jag kollade upp det:

Livshack = en strategi eller teknik som antas för att hantera ens tid och dagliga aktiviteter på ett mer effektivt sätt.

Så om vi tittar på detta ur ett strikt strategiskt perspektiv, är det här mina tre bästa och hårt förvärvade visdomsord:

  • Tid – Vänta inte på att ’saker ska bli bättre’. Gör det du kan för att påverka din och ditt barns situation. 
  • Styrka – Fokusera på ditt och ditt barns styrkor, och bygg kompetens därifrån.
  • Humor – Visst, det här är på allvar men ibland måste du ta en paus och fokusera på något annat. Det är inte heller någon mening med att vara arg och besviken. Ilska är utmattande. Använd i stället energin (om du kan) för att hitta lösningar.

Men om du frågar mig hur jag känner mig, är det en annan sak. Jag blir ofta frågad om var jag får min styrka från, och jag vet ärligt talat inte. Jag bara gör!

  • Att starta Mindroom var mitt sätt att ’arbeta med situationen snarare än mot den’.
  • Jag har aldrig känt ’varför jag’, utan alltid ’varför inte jag’. Det är helt enkelt slumpen i livet.
  • Mänskliga rättigheter – är det som driver mig. Varje enskild person som föds har rätt till ett värdigt liv.

Ok så hur känner jag mig?

  • Annies sårbarhet skrämmer mig. Hennes oskuld och oförmåga att förstå
    konsekvenser kan sätta henne i fara. 
  • Jag är ständigt i skyddsläge. Jag blir arg när människor stirrar på Annie på gatan. Så arg att jag vill slå dem. 
  • Men jag är också så stolt. Stolt över Annie och den person hon är.

Vänliga hälsningar,
Sophie Dow,  Edinburgh April 2024


Mer om Sophie Dow:


Senaste
Mother and ADHD teen girl daughter having communication problems
  • Blogg

Mamma till en tonårsdotter med AuDHD

Moderskapet ser inte likadant ut för alla. När du har en tonårsdotter med ADHD eller autism kan du behöva förbereda dig på en helt annan resa än en mamma till en dotter utan diagnos. I den här bloggen delar vi med oss av insikter från andra Letterlife-mammor till tonåringar med AuDHD, utforskar vanliga utmaningar och […]

Routines is the antidote to stressful vacation
  • Blogg

När ledighet är mer stressande än vardag

Does vacation bring feelings of stress and loneliness, rather than feeling exciting? Can’t you rely enough on your energy levels to take action, invite someone over for dinner, or suggest an outing? In this blog, you’ll get smart tips on habits and routines to use from our occupational therapist, Matilda Utbult. What’s your take on […]

Unique ADHD healthcare treatment
  • Blogg

Effektivt och personligt stöd oavsett diagnos

– vänta inte på att någon annan ska definiera dig!  Effektiv hantering av ADHD för kvinnor bygger på personlig vård, evidensbaserad behandling och självhjälp. I den här guiden beskriver vi strategier för att säkerställa att din behandlingsplan är anpassad efter dina unika behov. Och hur du kan ta kontroll även utan diagnos. För att förbättra […]