Låt oss titta närmare på kvinnor, ADHD och klimakteriet. Och utforska vilka nya utmaningar och kanske positiva effekter vi kan förvänta oss.
Eftersom klimakteriet inte till närmelsevis fått den uppmärksamhet det förtjänar börjar vi med att djupdyka i vad det här naturliga tillståndet i en kvinnas liv egentligen är.
Under mellan 4 och 10 år pågår det som kallas för förklimakteriet (perimenopaus) och är den övergångsperiod som slutar i själva klimakteriet.
Under den här perioden känner kroppen av hur hormonerna börjar förändras och både kroppsliga och psykologiska symtom kan smyga sig på. Kanske har dina PMS-symtom ökat och du har hamnat i en känslomässig berg-och-dalbana? Eller så överraskas du totalt av att svetten plötsligt rinner nerför ryggen under ett viktigt möte på jobbet?
Den formella definitionen av klimakteriet är när man inte har haft mens på 12 månader. Men klimakteriet handlar förstås om så mycket mer än att bara sluta menstruera.
Klimakteriet är nämligen ytterst ett tillstånd där kroppens östrogennivåer landar på mycket låga nivåer och om en total avsaknad av progesteron och testosteron som helt slutar produceras när äggstockarna successivt blir inaktiva.
Idag lever vi ju så mycket längre än vad vi någonsin gjort tidigare i människans historia, och tiden efter klimakteriet kan lätt vara en tredjedel av våra liv idag. En betydande del av en kvinnas liv helt enkelt.
Medelåldern för klimakteriet är runt 51 år.
Men mellan 5 och 10 % av alla kvinnor är mellan 40 och 45 år, tidigt klimakterium, när de kommer i klimakteriet. Och 1 till 2 % upplever ett mycket tidigt klimakterium och kommer in i klimakteriet före 40 års ålder.
Undrar du när du kommer att komma i klimakteriet, är den bästa personen du kan fråga din mamma! Våra hormoner påverkas nämligen av ärftliga faktorer, så kolla med dina kvinnliga släktingar om du vill få en uppfattning om klimakteriet och andra hormonella händelser i ditt liv.
Klimakteriet innebär stora förändringar, inte bara kroppsligt utan även psykologiskt, men det är fortfarande väldigt individuellt hur vi reagerar på dem. Låt oss titta lite närmare på de vanligaste symtomen och utmaningarna, i den här naturliga och oundvikliga delen av våra liv.
De kroppsliga symtomen är ofta lättare att känna igen. De flesta har säkert hört talas om vallningar som kan handla om allt mellan att ”känna sig lite varmare då och då” till att fullständigt överrumplas av intensiva temperaturkast mellan “värmevallningar till isande kallsvett” inom minuter.
Värmevallningarna är oftast som mest intensiva fram till klimakteriet men kan pågå en tid även efter.
De påverkar allt från sömnkvalitet, till arbetsinsats på jobbet, till humör och livskvalitet. Kanske inte lika känt är att många kvinnor i klimakteriet även upplever symtom som håravfall, torra slemhinnor, förändringar i brösten och stelhet i lederna.
De psykologiska symtomen kan vara luriga att få koll på. Men eftersom hormoner påverkar så mycket av hur vi kvinnor mår och fungerar, så kan det knappast komma som en överraskning att vi även kan uppleva psykologiska konsekvenser inför klimakteriet.
Under förklimakteriet upplever många kvinnor att hjärnan börjar fungera sämre. Vissa beskriver det som en “hjärndimma” där det blir svårare att komma ihåg och lära sig nya saker. Uppgifter du tidigare klarat av kan plötsligt kännas alltför komplexa eller så kan det vara svårare att koncentrera sig och hålla fokus.
Även känsloreglering och språklig förmåga påverkas. Och åren runt klimakteriet är en av de perioder i kvinnors liv där risken att drabbas av depression och ångest blir större. Särskilt om du har kämpat med dessa symtom tidigare i livet.
Om du lever med ADHD och redan har brottats med mycket av detta sedan barnsben. Kanske du blir orolig för att de här försämringarna skulle kunna vara tecken på demens? Det är i och för sig en oro att ta på allvar, då personer med ADHD har en högre risk för demens. Men troligen kan du vara lugn, eftersom det du upplever lika gärna kan vara tecken på klimakteriet.
Övergången till klimakteriet kan oftast kännas överväldigande, men kanske kan slutet på en lång tid av svängande hormoner också föra med sig något positivt?
Absolut, om du frågar oss! Klimakteriet är självklart inte bara något negativt.
För det första slipper du allt fix kring att ha mens. Dessutom upplever många kvinnor ett uppsving i självkänsla och självförtroende i och med att det här kan vara en period i livet där man verkligen får chans att fokusera på sina personliga och professionella mål.
Det finns inte särskilt mycket forskning kring hur ADHD-medicin påverkar kvinnor över 50 år. Och knappt några studier alls som undersökt läkemedelsbehandling under åren runt klimakteriet. Vissa kvinnor skulle antagligen behöva justera sina mediciner men få får den möjligheten just på grund av att det finns så lite kunskap.
Det finns några mindre studier som visar att ADHD-mediciner kan ha en positiv effekt på de psykologiska symtom som är vanliga under åren kring klimakteriet. Men dessa studier är gjorda på kvinnor utan ADHD.
Det finns just nu inga studier på kvinnor med ADHD, så mer behöver helt klart göras här!
Riktlinjerna kring menopausal hormonbehandling (MHT) har förändrats med åren. Tidigare var det vanligt men när en stor forskningsstudie visade att hormonbehandling efter klimakteriet verkade kunna orsaka allvarliga hälsorisker, upphörde nästan all behandling under flera år. Idag har man genom ny kunskap förstått att man delvis tolkat de gamla studierna fel och användningen av MHT ökar igen världen över.
Men som med så mycket annat så går det inte att säga att menopausal hormonbehandling (MHT) bara är bra eller dåligt. Man måste alltid väga in individuella faktorer. Du och din läkare behöver tillsammans stämma av din unika risk-nytta-profil innan ni bestämmer om MHT är rätt för just dig.
MHT kan vara värt att överväga om du är frisk och har funktionsnedsättande problem med till exempel; värmevallningar, minnesproblem, sömnsvårigheter, torra slemhinnor, ökad risk för frakturer eller har drabbats av mycket för tidigt klimakterium. Samt även om du har en ökad risk för benskörhet, hjärtsjukdom, stroke eller demens.
Den största kliniska granskningen av MHT visade att hormonterapi med östrogen och progesteron i tablettform kunde öka risken för hjärtsjukdom och stroke, blodproppar och bröstcancer i vissa grupper av kvinnor. Men fördelarna överväger riskerna om:
Hormonell behandling är långt ifrån den enda du kan göra för att förbättra dina ADHD-symtom under förklimakteriet. Det finns en massa metoder som alla bygger på någon form av kognitiv beteendeterapi (KBT), där målet är att hitta strategier för att till exempel förbättra sömnen eller få till regelbundna motionsvanor.
En kusin till KBT är dialektisk beteendeterapi (DBT) kan hjälpa för den som drabbas av försämrad känslomässig reglering och minska de negativa effekterna av humörsvängningar.
Mindfulnessövningar ingår i DBT och kan också, tillsammans med andra insatser, lindra klimakteriesymtom.
Att få till hälsosamma livsstilsvanor är kanske det viktigaste av allt. Här handlar det om att få till en balanserad kost, regelbunden motion, god sömn och att minska stressen i vardagen.
Det kräver förstås en personlig ansträngning och förmåga att stå emot enkla lösningar, vilket i sig kan vara knepigt med ADHD. Men det är långt ifrån omöjligt! Framförallt om man vet varför det är så bra och nyttigt för en.
Diskutera alltid dina symtom, risker och fördelar inför förklimakteriet med din läkare, innan du bestämmer dig. Kunskapen om MHT och andra alternativa behandlingar ökar ständigt och rekommendationerna kan ändras över tid och i takt med forskningsläget.
Så se till att regelbundet se över och gå igenom behandlingsalternativen med din läkare!
Ladda ned och anmäl dig till Letterlife-appen för att få fler insikter och dela dina tankar med i vår Letterlife Community.
Och kom ihåg, vi är här för dig på din ADHD-resa!
Blogg
– Hur sjunkande östrogennivåer kan förklara klimakteriesymptom Ny forskning visar att minskade östrogennivåer under klimakteriet påverkar hjärnans struktur, kopplingar och ämnesomsättning. Det bidrar till de vanligaste symptomen i klimakteriet (menopaus), eller snarare förklimakteriet (perimenopaus), som vallningar, hjärndimma, sömnlöshet och humörsvängningar. Vi dyker in i vad forskningen säger och ger tips på hur du kan hantera […]
Blogg
Det finns inget ”snabbtest” för ADHD. Utan en stor del av en ADHD utredning görs genom att man själv skattar sin situation och intervjuas av psykolog och läkare med lång och bred erfarenhet av ADHD. Och andra psykiatriska tillstånd och diagnoser. Men det kan ändå ingå en massa andra tester som ofta (men inte alltid) […]
Blogg
En berättelse av Sam – En nöjd Letterlifeanvändare Användaren Sam delar med sig av hur Letterlife hjälpte henne att förstå sambandet mellan ADHD och hormonella förändringar. Och hur hon med mer kunskap kunde övertyga sin läkare att cyklisk dosering var ett alternativ. Insikter som kan leda till mer personlig och effektiv medicinering för kvinnor med […]
